Krånglig men frisk

Nu är det så bekant på kontoret att jag äter min "diet" (orkar inte tillrättavisa alla som kallar den det) så det tas hänsyn i diverse aktiviteter och gemensamma måltider - på samma sätt som om jag var allergisk eller intolerant på nåt sätt. Jag känner mig inte lika krånglig längre. Det är inte värre än att vara vegetarian eller inte äta fläsk pga religiösa/kulturella seder. Tycker fortfarande att det är lite obekvämt och vill gärna säga "inte ska ni väl göra så för lilla mig", men ändå. Det känns inte lika konstigt och besvärligt längre.

Så till en annan effekt av den här "kost-stilen". Jag har knappt varit förkyld sedan jag började i augusti förra året. Jag hade en vända med lite lätt feber och snor - men medan "alla andra" hade sina sjukor i ett par veckor, var jag lite halvkass i sisådär fyra dagar och jobbade under tiden. Hostan som brukar vara ett säkert kort varje vår och hålla i sig ett par veckor, minst, är inte närvarande alls och har inte varit det heller. Några mornar har jag haft lite ont i halsen, men efter någon timme har det försvunnit. Och jag tycker att alla runt mig är förkylda hela tiden. Konstigt men magiskt! Jag tror att det dels beror på kolhydratminskningen pga eikosanoiderna och det där (som jag inte kan förklara) och dels pga att jag äter mer Omega 3 från både mat och piller. Och mindre Omega 6.

Immunförsvaret verkar ha "boostat" helt enkelt.

Lätt att vara mätt på rätt sätt

Blir ju inte så många inlägg här längre. Känner mig som sagt helt övertygad om att det är vägen att gå. Viktminskningen går lååångsamt, men jag är mer nöjd med kroppen nu - och det måste vara det som är det viktigaste.

Många frågar om jag "fortfarande håller på med dieten". Som det ser ut nu kommer jag alltid att hålla på med "dieten". Som inte är någon diet i mina ögon. När jag säger att jag kommer att fortsätta såhär, får jag ibland skeptiska skratt tillbaka. "Nå, om ett tag har hon bytt till nåt helt annat". Det gör mig lite stött - men det är ju egentligen inget att bry sig om. Jag gör ju som jag vill...

Jag har alltid försökt tänka på vad jag äter, med olika bra resultat. Oftast har jag tröttnat och struntat helt i allting till slut. Men jag har aldrig hållit på så länge och stabilt som med detta. Aldrig någonsin.

Det är ju inte svårt. Jag är ju mätt, inte sugen, äter goda grejer.

Som debatten ter sig i media nuförtiden, behöver man inte förklara så mycket heller. Det är bara att hänvisa till Annika Dahlqvist - för nu har nästan alla koll på vem hon är, oavsett vad man tycker om henne.

Senast igår fick jag kommentarer om att jag ser smalare ut. Det tackar jag för!