Jag tror att jag har ledsagat J till frälsning!!! :) Fick ett långt mail av henne och hon är fast. Fullkomligt övertygad. Hon har gått igenom den första fasen och kommit ut på andra sidan. Gladare och stabilare än någonsin (min tolkning...). Hon ska skriva insändare om skolornas dåliga kost. Hon har prackat på kompisar information. REDAN! Så häftigt. Och självklart har hon gått ner också.
Det peppar mig också! Precis som när A satte igång ungefär samtidigt som jag. När vi är flera kan vi luta oss tillbaka och bekräfta varandra. Det kräver mindre energi än att övertyga... :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar