Var på föreläsning igår, jag och Grannan. Frank Nilsson stod i en klubbstuga och berättade om fettet, sockret och musklerna. Insåg alldeles för sent att vi borde tagit med oss någon mer än oss själva. Vi är ju redan inbitna och införstådda. Vi hade dessutom redan hört halva föredraget tidigare (i Sthlm) och kunde som vanligt bara nicka och humma lite förnumstigt. Vi skulle förstås dragit med oss någon skeptiker som behöver upplysning. Nästa gång!
Det är bra att få en repetition dock. Han är pedagogisk den där Frank. Han kan förklara fettsyrors dubbelbindningar och insulinets inverkan på ett sätt som vem som helst kan ta till sig. Man hörde många nästan generade skratt i publiken när Frank pratade om att äta smör och grädde och ägg. Fikat bestod av kaffe med vispgrädde, olika sorters nötter samt några brie-tårtor. Finfint...tyckte vi. Konstigt, tyckte många andra. Men jag ger med tusan på att han fick med sig några på tåget igår. Det går liksom inte att värja sig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hej! Ett tag sedan jag var här, men nu är jag tillbaka!
Hur går det för dig, satt och ögnade igenom en massa inlägg utan att se att du berättat vad du gått ner. Att du följer din nya väg fortfarande är jätteroligt! Heja heja!
Tack tack! Som jag nog berättat tidigare vägde jag mig inte innan jag började och jag gör det inte nu heller. Har nån panisk rädsla för vad den ska visa. Men jag har gått från 42/44 i brallor till 40. Och jag väljer inte XL på tröjorna längre. Det räcker med L... Så det går åt rätt håll, men inte fort.
Vad "den" ska visa, gällde vågen alltså...
Skicka en kommentar