Har blivit mer öppen med mitt nya liv. Främst kanske pga att så många hängde på och därför att vissa ser att jag blivit smalare. Det ger liksom tyngd åt argumenten - även om jag försöker spara på dem. Det räcker att tala om vad jag äter och hur jag mår. Men inte ens det gjorde jag ju i början.
Jag har utsatt mig för mindre smidiga måltider igen. Middagen i lördags var ett exempel - där jag inte ville krångla och be om annan mat - utan provade ändå. Det som är dumt med att göra så (insåg jag) är att man ger värden/värdinnan dåligt samvete! Hur nu det kan vara möjligt när de inte vet om det, men det blev lite så. Omgivningen undrar liksom om man verkligen får i sig tillräckligt. Men det har jag ju märkt. Jag blir inte mindre mätt för att jag tar bort kolhydraterna. Tvärtom undrar jag hur jag egentligen fick plats med dem förut... Åt en smaskig kött/svamp-gryta och tomatsallad till det. Gick alldeles utmärkt. Smakade på efterrätts-moussen också, men det hände inte så mycket för det. Tror jag.
Idag gick jag ut på lunchen igen. Den här gången var det svårare än senast. Det fanns fyra rätter att välja på: Rotsakspytt, korv och mos, strömming (panerad) med mos samt pasta med sås... Hmm... Jag tog tre strömmingsfiléer och en pyttig lingonsyltklick. Hittade ett bregottpaket och la på ett lass på tallriken. Tog inget mos. Kassörskan tittade en extra gång på min märkliga tallrik, men sa inget.
Skrapade bort det mesta av det panerade skinnet på fisken, smetade bregott på nästan varje tugga och tog en kubikcentimeter av lingonsyltet. Blev proppmätt... Och till middag blev det äggröra, en halv avocado och lite italiensk skinka. Sämre kan man äta!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar